Sara Åhl Persson

Stackars, älskade mamma...
 
Vi vet nog allihopa att jag inte mår så värst bra just nu... det är massor av olika saker som spelar in, men just nu så är jag inte riktigt mig själv... Jag har funderat och funderat vad detta beror på, varför det är så mycket mer nu? Visst, det är kanske, förhoppningsvis, inte så konstigt att jag mår som jag mår... men det som jag tror gör att min frustration kommer ut mer på fel ställen.. det måste vara för hästarna... det var så längesedan nu som jag kunde vara uppe på hästryggen och bara få vara... där är jag fri och där släpps allt annat... det känns som att det påverkar mig... att jag behöver hitta lugnet som jag hittar på hästryggen... och ja, jag kan absolut åka och titta på träningar i stallet osv, men det blir också så jobbigt med så mycket folk, ljud och rörelse runtomkring... det tar så himla mycket mer då... sen om jag träffar på någon som jag inte känner så himla bra, då vill jag vara trevlig och låter inte mig själv att stänga in mig själv, som jag kanske hade behövt... det är min svaga punkt, och jag försöker jobba på det... men det är så himla himla svårt bara...
 
Så ja, det är synd om mamma just nu... det är henne jag är hemma med om dagarna... går upp ur sängen i samma tid som hon kommer hem ungefär... och ibland kläcker jag bara ur mig så onödiga saker, eller får en ton på det jag säger så att det bara blir så fel... förlåt mamma <3 jag försöker verkligen och jag vet om det <3 och det är absolut inte okej...
Tack för allt du gör och för att du står ut med mig, jag kan inte vara lätt just nu... Älskar dig!