Jag är värdelös. Det är det enda jag kan känna nu. Hur jag bara är i vägen, förstör och inte bidrar... Jag känner mig så skyldig och så himla dålig. Vad det än handlar om så misslyckas jag. Det finns ingenting som jag kan göra rätt. Så då försöker jag berätta hur jag känner, men då blir det bara fel ändå. Jag vet inte om jag säger det på något speciellt sätt, men det blir bara fel, hur jag än gör.
Jag känner mig osynlig. För vad gör jag för nytta? INGENTING.
Ja, jag vet inte vad jag ska säga eller göra... Det känns som att det kanske bara är bäst om jag låser in mig på mitt rum, för då kan jag inte misslyckas igen... Min känsla över att jag är värdelös är så stark att jag bara vill gråta.
2 kommentar(er)
